Efter en tung sommar satsar vi framåt

En sommar, två begravningar. Två kollegor kom aldrig hem igen efter jobbet. Två poliser slets inte bara bort från kåren utan också från sina nära och kära. Det väcker så otroligt mycket känslor och tankar.

Jag tillbringade ledigheten med tonårsbarnen och hade sagt att ”nu ska vi åka iväg och ägna oss åt varandra, inte sitta och pilla med mobilerna”. Men det som hänt gjorde det svårt för mig att vara närvarande. Det var så många tankar som dök upp.

Polisyrket försätter en i så många situationer där så mycket kan hända och där det ingår att sätta andras säkerhet framför sin egen. Man är på väg för att hjälpa andra eller för att ta fast en kriminell och så händer det någonting som gör att man aldrig kommer hem igen. Polisfamiljer lever ständigt med en oro för att just det ska hända och nu hände det, två gånger på en sommar.

En annan sak som jag inte kunnat sluta tänka på under ledigheten är alla berättelser om resursbrist och utmattningssymptom. Oavsett om det är sommar eller inte är vi för få. Polismyndigheten sliter ner den yrkesresurs man har. Jag inser att fler poliser kommer att lämna yrket. Bland de som är kvar kommer det att finnas de som inte längre orkar göra ett lika bra jobb för att de är för trötta och för stressade. Risken att göra misstag blir större och det kommer att märkas.

Polisbristen kommer att ta tid att lösa. Myndighetens försök att återanställa poliser till samma villkor som tidigare kommer inte att locka tillbaka tillräckligt många. När en polis som en gång brunnit för sitt yrke valt att lämna räcker det inte att enbart erbjuda en möjlighet att komma tillbaka.

Det är bra att regeringen nu vill skjuta till mer pengar till Polismyndigheten. En del av dem ska gå till förbättrad arbetsmiljö, vilket är nödvändigt. Politiker av olika kulörer har misskött polisen under lång tid och resultatet har inte låtit vänta på sig. Nu går det inte längre att förlita sig på polisers lojalitet och på att poliser brinner för sitt yrke.  Poliser har en alternativ arbetsmarknad där både löner och anställningsvillkor är bättre.

Under årets första sju månader avslutade 607 poliser sina anställningar. 310 gjorde det av andra anledningar än att de gick i pension. Det räcker inte med nya utbildningsplatser. Man måste också se till så att de poliser vi har stannar i yrket.

Att regeringen avsätter mer pengar än vad myndigheten har begärt för nästa år ser vi som ett klart incitament till att höja lönerna. Något annat är otänkbart. Polisorganisationen är sina anställda. Genom att fokusera på bättre villkor och satsa på polisprofessionen kan man förbättra resultaten. Det gläder mig att regeringen äntligen insett detta. Det var inte en sekund för tidigt.

Det krävs en rejäl satsning här och nu för att behålla de poliser och den kompetens vi har. För att det ska bli möjligt räcker inte löftet om två extra miljarder till polisen 2018. Det krävs att pengar hamnar i lönekuverten, att Polismyndigheten visar att man inte tar sin personal för given och att poliser känner att deras arbetssituation kommer att förbättras.

Semestern är över och nu sätter vi på nytt in alla krafter för att det ska bli verkstad av politikernas beslut. Vi måste få alla parter att förstå att polisen måste få kosta, annars blir det väldigt dyrt för samhället på sikt.

Din e-postadress visas inte. Obligatoriska fält är markerade *

*