Högskola stärker polisyrket

”Polisutbildning genom dataspelsteknologi”, ”innovativa sätt att förutspå, förhindra och beivra människohandel och utnyttjande på arbetsmarknaden” eller ”en systematisk analys av effektiviteten att beslagta egendom i kampen mot organiserad brottslighet”. Det här är några exempel på de drygt 250 pågående forskningsprojekten vid den engelska polishögskolan, College of Policing. Men det skulle även kunna vara exempel på framtida forskningsprojekt kring polisverksamhet i Sverige.

 

I dag har vi skickat in vårt remissvar på den statliga utredningen som presenterade sina resultat i somras. ”Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning”, som utredningen heter, föreslår kort och gott att uppdragsutbildningen blir en högskoleutbildning. Polisförbundet har drivit frågan om polisutbildningen som en högskoleutbildning sedan länge och ser nu fram emot att det äntligen blir verklighet.

Brottsligheten är idag mer gränslös än någonsin. Cyberbedrägerier, organiserad brottslighet och terrorism är några områden som växt i omfattning och inte känner några geografiska begränsningar. Arbetet att bekämpa denna brottslighet behöver därför också förstärkas. Vid sidan av professionellt polisarbete och samarbete över gränserna blir forskning kring polisverksamheten allt viktigare för att bekämpa och förebygga brott. Därför ser jag fram emot att bygga upp svensk polisforskning och öka forskningsutbytet med andra länder.

För tyvärr har svensk polisutbildning hamnat på efterkälken. Sverige är nu sist ut av de nordiska länderna att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. Det gör samtidigt att vi har alla möjligheter att dra lärdom av våra nordiska grannländer för att få till nordens främsta polisutbildning i Sverige. Om detta presenterade vi en rapport och hade ett seminarium i somras. Mitt viktigaste medskick var just att forma forskningen efter det praktiska polisarbetet.

Polisyrket består av en rad akademiska discipliner: psykologi, pedagogik, juridik, beteendevetenskap, statsvetenskap, företagsekonomi, sociologi, idrottsvetenskap mm. Här finns en möjlighet att binda ihop de akademiska disciplinerna med praktiskt polisarbete, metoder och taktik. Genom att ha en akademiskt lärande organisation kan vi också stärka polisyrket och effektivisera verksamheten. Därför ser jag fram emot att läsa svensk polisforskning om tex ”DNA-analys för framtiden – en genomgång av effektiviteten för topsning”, ”fika med en polis – metoder för brottsprevention i utsatta områden” eller varför inte ”polis på nätet – användning av Minecraft för att bli en bättre polis”.

2 kommentarer, RSS

  1. Anders Lindman 19 oktober, 2016 @ 10:13

    Problemet med en akademiserad polis är att det mesta av jobbet fortfarande handlar om att ta hand om fyllerister/narkomaner/psykfall, hantera trafikolyckor, ordningshållning/våldsamma situationer, självmord m.m. Med andra ord handlar polisarbetat i yttre tjänst mestadels om att hantera blod, fylla, död och förargelse.

    Förr var det personer med arbetarbakgrund som blev poliser och det är den typen av medarbetare vi behöver i framtiden. Personer som kan härda ut i ett stenregn, ta stryk både fysiskt och mentalt, ha pondus att bryta upp ett större slagsmål, ge sig in i farliga situationer o.s.v. Polismyndigheten har enligt min mening felrekryterat stort de senaste 10-15 åren.

    Alla kolleger jag pratat med kan berätta skräckhistorier om rädda och i yttre tjänst ej lämpliga kolleger. Kolleger som inte vågar ingripa i olika situationer eftersom de är för räddhågsna. Detta är ett stort problem, men tyvärr tabubelagt. Detta problem är också en av anledningarna till varför så många lämnar ingripandeverksamheten. Antingen de som inte klarar av yttre tjänst eller de som inte vill arbeta med alla de som inte håller måttet. Att många vill göra ”karriär” är också ett problem. För vem skall arbeta i yttre tjänst och utföra det huvudsakliga polisarbetet när alla vill bort från yttre tjänst. Polisen måste rekrytera personer som vill arbeta i yttre tjänst och då inte bara i 2-3 år utan i 20-30 år.

    Skall sägas att det givetvis finns mängder med mycket duktiga och ytterst lämpliga kolleger där ute, men tyvärr finns det alldeles för många som inte håller måttet.

    Mitt förslag är att istället korta ned utbildningen till ett år. Ett år på polisskolan och två års aspiranttjänstgöring. Det bästa vore om lön betalades under hela utbildningen. Utbildningen skall bestå av tillämpad juridik, bilkörning, självskydd, skytte, fysisk fostran, olika prov för att säkerställa fysisk och mental styrka. Självklart skall utryckningsförarkursen, MP5 och SPT-utbildning klaras av redan under skoltiden.

    Högre status får yrket genom bättre lön och bättre arbetstider, och att det är svårt att komma in på skolan.

    Alternativet är att ha två spår! En akademisk och en inriktad på polisarbete i yttre tjänst.

Din e-postadress visas inte. Obligatoriska fält är markerade *

*