Mina tankar är hos alla kollegor som jobbade under påskhelgens upplopp. Attackerna på poliser på plats runt om i landet de här dagarna var så brutala att det nästan är svårt att ta in.

Vi vet att svensk poliskår över lag har ett väldigt högt anseende och att Polisen som myndighet åtnjuter allt större förtroende. Men vi vet också – alltför väl – att det finns såväl individer som grupper som inte drar sig för att hota och allvarligt skada poliser.  Vi lever i en sorts dubbelhet där allt fler verkligen uppskattar oss och det arbete vi utför, samtidigt som poliskåren blivit alltmer utsatt.

När man utsätter en polis för våld angriper man en människa, men man angriper också den som är satt att hjälpa, skydda och ställa till rätta. Man angriper den som är satt att värna de demokratiska fri- och rättigheterna. Ett angrepp på en polis är därför också ett angrepp på hela vårt samhälle. Jag hoppas att det kommer att synas i efterspelet av upploppen, att det kommer att synas i såväl brottsrubriceringar som påföljder.

Men jag hoppas också att allvaret i det som inträffade får Polismyndigheten att åtgärda de brister som påtalats efter upploppen och som i flera fall har varit så allvarliga att de riskerat polisers liv och hälsa när de attackerats med ett så brutalt våld. Rikspolischefen har hörsammat vårt krav på en gedigen utredning av allt det som brast under upploppen, av alla fel som såväl skyddsorganisation som förtroendevalda varit med och samlat in – med ovärderlig hjälp från våra medlemmar. (Här kan du läsa mer om det och om våra krav på frågor utredningen måste besvara).

En annan sak jag vill kommentera är uppmärksamheten kring intervjun med Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch i Sveriges Radio där hon hade synpunkter på när polisen ska skjuta skarpt och när polisen ska ”gå in och eskalera till den yttersta nivån”.

Den typen av beslut finns det bara en enda yrkesgrupp som kan och ska ta: poliser.

Så här löd den del av min kritik mot Ebba Busch uttalande som föll bort under den häftiga efterföljande debatten:

”Det är polisen som har uppdraget, kompetensen och erfarenheten att hantera situationen, inte Ebba Bush”.

Den polisiära kompetensen får aldrig underskattas. Men för att den polisiära kompetensen ska komma till sin rätt behöver poliskåren också ha rätt förutsättningar. Det hade vi inte under upploppen och det är inte bara ett misslyckande för Polismyndigheten utan för hela samhället.