”Polisutbildning genom dataspelsteknologi”, ”innovativa sätt att förutspå, förhindra och beivra människohandel och utnyttjande på arbetsmarknaden” eller ”en systematisk analys av effektiviteten att beslagta egendom i kampen mot organiserad brottslighet”. Det här är några exempel på de drygt 250 pågående forskningsprojekten vid den engelska polishögskolan, College of Policing. Men det skulle även kunna vara exempel på framtida forskningsprojekt kring polisverksamhet i Sverige.

I dag har vi skickat in vårt remissvar på den statliga utredningen som presenterade sina resultat i somras. ”Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning”, som utredningen heter, föreslår kort och gott att uppdragsutbildningen blir en högskoleutbildning. Polisförbundet har drivit frågan om polisutbildningen som en högskoleutbildning sedan länge och ser nu fram emot att det äntligen blir verklighet.

Brottsligheten är idag mer gränslös än någonsin. Cyberbedrägerier, organiserad brottslighet och terrorism är några områden som växt i omfattning och inte känner några geografiska begränsningar. Arbetet att bekämpa denna brottslighet behöver därför också förstärkas. Vid sidan av professionellt polisarbete och samarbete över gränserna blir forskning kring polisverksamheten allt viktigare för att bekämpa och förebygga brott. Därför ser jag fram emot att bygga upp svensk polisforskning och öka forskningsutbytet med andra länder.

För tyvärr har svensk polisutbildning hamnat på efterkälken. Sverige är nu sist ut av de nordiska länderna att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. Det gör samtidigt att vi har alla möjligheter att dra lärdom av våra nordiska grannländer för att få till nordens främsta polisutbildning i Sverige. Om detta presenterade vi en rapport och hade ett seminarium i somras. Mitt viktigaste medskick var just att forma forskningen efter det praktiska polisarbetet.

Polisyrket består av en rad akademiska discipliner: psykologi, pedagogik, juridik, beteendevetenskap, statsvetenskap, företagsekonomi, sociologi, idrottsvetenskap mm. Här finns en möjlighet att binda ihop de akademiska disciplinerna med praktiskt polisarbete, metoder och taktik. Genom att ha en akademiskt lärande organisation kan vi också stärka polisyrket och effektivisera verksamheten. Därför ser jag fram emot att läsa svensk polisforskning om tex ”DNA-analys för framtiden – en genomgång av effektiviteten för topsning”, ”fika med en polis – metoder för brottsprevention i utsatta områden” eller varför inte ”polis på nätet – användning av Minecraft för att bli en bättre polis”.